LAGEN OM OTILLBÖRLIGA HANDELSMETODER

Lagen gäller endast livsmedels- och jordbruksprodukter och inte Non-food produkter som levereras till dagligvaruhandeln och andra kunder.

Livsmedel- och jordbruksprodukter definieras i lagen som produkter som förtecknas i bilaga 1 samt produkter som inte förtecknas där, men som framställs för användning som livsmedel genom användning av produkter som förtecknas i bilagan. Även djurfoder omfattas av lagstiftningen.

Bilaga 1 FEUF livsmedel

Lagen är tillämplig för den som kommersiellt köper jordbruks- eller livsmedelsprodukter inom EU och skyddar därmed leverantörerna. Lagen omfattar alla jordbruks- och livsmedelsprodukter och ger – till skillnad från EU-direktivet – samma nivå av skydd vare sig de sålda produkterna är färskvaror eller inte.

Lagen ska tillämpas på köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter om leverantören eller köparen är etablerad i Sverige. Det behöver inte vara en slutlig köpare utan även t.ex. grossister ses som köpare.

Även jordbrukares transaktioner med sina egna kooperationer omfattas av lagstiftningen (men med vissa undantag)

Det är viktigt att de leverantörer som även agerar som köpare efterlever regelverket eftersom de måste förhålla sig till motsvarande regler i egenskap av köpare. Detta har för många särskilt betydelse vad gäller betalningsvillkoren om 30 dagar.

Lagstiftningen är, liksom direktivet, inte tillämpligt på avtal mellan leverantörer och konsumenter.

Med myndigheter som köpare ska vid tillämpning av lagen jämställas med:

beslutande församlingar i en kommun eller en region eller motsvarande i andra medlemsstater i EU,offentligt styrda organ enligt definitionen av dessa i lagen om offentlig upphandling, ochsammanslutningar av en eller flera myndigheter, beslutande församlingar eller offentligt styrda organ.

Undantagna från lagens tillämpningsområde är köpare med en total omsättning på mindre än två miljoner euro årligen (ca 20 miljoner SEK/år). Sådana företag är ofta mindre restauranger och butiker. Stora dagligvaru- och restaurangkedjor har generellt en årsomsättning överstigande två miljoner euro, och omfattas därmed av bestämmelserna. Om köparen är en myndighet är lagen tillämplig oavsett storleken på myndighetens omsättning.

Årsomsättning ska enligt UTP-förordningen beräknas enligt bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Det innebär att de finansiella uppgifterna ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret (eller, vid ett inköpssamarbete eller koncern, de senast godkända räkenskapsåren). Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Vid omräkning till årsomsättning i euro ska den genomsnittskurs som publiceras av Europeiska centralbanken tillämpas.

Vid ett inköpssamarbete ska dock omsättningen för de olika aktörerna i samarbetet sammanräknas och detsamma gäller för företag inom samma koncern. Kravet på viss årsomsättning gäller inte offentliga aktörer. Vidare undantas även köpande myndigheter utanför EU från lagens tillämpningsområde.

Lagen innebär att regeringen har följt utredningens förslag och inte infört den så kallade ”trappmodellen” enligt direktivet varigenom lagens tillämpningsområde skulle beräknas beroende på både säljarens och köparens årsomsättning utifrån komplexa bedömningar.